<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="ps">
	<id>https://ps.wikipasokh.com/history/%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87?feed=atom</id>
	<title>د شیعه او سني د بېلتيا زمانه - د مخکتنو پېښليک</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://ps.wikipasokh.com/history/%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87?feed=atom"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://ps.wikipasokh.com/history/%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87"/>
	<updated>2026-05-27T04:11:02Z</updated>
	<subtitle>په ويکي کې د دې مخ د بياکتنې پېښليک</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.3</generator>
	<entry>
		<id>https://ps.wikipasokh.com/index.php?title=%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87&amp;diff=263&amp;oldid=prev</id>
		<title>Rezvani په ۰۵:۴۵, ۲۰ سپټمبر ۲۰۲۲</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://ps.wikipasokh.com/index.php?title=%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87&amp;diff=263&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2022-09-20T05:45:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;ps&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;→ زړه بڼه&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;د ۰۹:۱۵, ۲۰ سپټمبر ۲۰۲۲ بڼه&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l22&quot;&gt;۲۲ کرښه:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;۲۲ کرښه:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==د ډېرې مطالعی لپاره==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;==د ډېرې مطالعی لپاره==&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;1. &lt;/del&gt;د امام علي (ع) او خلفاوو اړيکه، رجبی، موسوی کاشمری او رهدار.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;* &lt;/ins&gt;د امام علي (ع) او خلفاوو اړيکه، رجبی، موسوی کاشمری او رهدار&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;* المراجعات، شیخ شرف الدین عاملی.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;* د انديښنو څاڅکه، دکتر محمد تیجانی&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;2. المراجعات، شیخ شرف الدین عاملی.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;==سرچينې==&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;3.  د انديښنو څاڅکه، دکتر محمد تیجانی.&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[fa:زمان جدایی شیعه و اهل‌سنت]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-added&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;==سرچينې==&lt;/del&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-added&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;

&lt;!-- diff cache key wiki_pswikipasokh:diff:1.41:old-255:rev-263:php=table --&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Rezvani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://ps.wikipasokh.com/index.php?title=%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87&amp;diff=255&amp;oldid=prev</id>
		<title>Rafiei: د &quot;{{سوال}} مسلمانان له کله راهیسې په شیعه او سني باندي ویشل شوي دي؟ {{پایان سوال}}  د اسلام په دين کې بېلابېل مذهبونه رامنځته شوي دي. د ګڼو فرقو جلاکېدل او رامنځته کېدل نه د اسلام لخوا، بلکې د مسلمانانو په واسطه منځ ته راغلي دي، چې بېلابېلې لارې يې ځان ته غورې کړې...&quot; تورو مخ جوړ شو</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://ps.wikipasokh.com/index.php?title=%D8%AF_%D8%B4%DB%8C%D8%B9%D9%87_%D8%A7%D9%88_%D8%B3%D9%86%D9%8A_%D8%AF_%D8%A8%DB%90%D9%84%D8%AA%D9%8A%D8%A7_%D8%B2%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%87&amp;diff=255&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2022-09-17T18:17:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;د &amp;quot;{{سوال}} مسلمانان له کله راهیسې په شیعه او سني باندي ویشل شوي دي؟ {{پایان سوال}}  د اسلام په دين کې بېلابېل مذهبونه رامنځته شوي دي. د ګڼو فرقو جلاکېدل او رامنځته کېدل نه د اسلام لخوا، بلکې د مسلمانانو په واسطه منځ ته راغلي دي، چې بېلابېلې لارې يې ځان ته غورې کړې...&amp;quot; تورو مخ جوړ شو&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;نوی مخ&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{سوال}}&lt;br /&gt;
مسلمانان له کله راهیسې په شیعه او سني باندي ویشل شوي دي؟&lt;br /&gt;
{{پایان سوال}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
د اسلام په دين کې بېلابېل مذهبونه رامنځته شوي دي. د ګڼو فرقو جلاکېدل او رامنځته کېدل نه د اسلام لخوا، بلکې د مسلمانانو په واسطه منځ ته راغلي دي، چې بېلابېلې لارې يې ځان ته غورې کړې او هر چا خپله لاره د اسلام دين ګڼلی او هغه یې حق انګېرلی دی.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
پېغمبراکرم (ص) په ګڼو پېښو او حالاتو کې علي (ع) خپل د ځاىناستي په توګه ټاکلی و. له همغې  وخت راهیسې ځینې اصحاب د امام علی (ع) د پليون په نامه د نورو په منځ کي پېژندل شوي او ځانګړي ول. دغه کسان د رسول الله (ص) له خوا د علي د شيعيانو په نامه و نومول شول او په همغه وخت کي په دې عنوان باندي مشهور ول. د پېغمبراکرم (ص) له وفاته وروسته يو شمېر اصحاب بې له دې نه چې د امام علي (ع) ځاى‌ناستي ته پام وکړي په سقيفه کي راټول شول او پخپل منځ کي له شخړو او جدال څخه وروسته له ابوبكر سره يې د خليفه په توګه بيعت وكړل. له همدې وخته و چې د شيعه او نورو تر منځ جلاوالی منځ ته راغی او دا ډله وروسته د اهل سنت نوم يې پر ځان باندي کېښودل. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==د رسول‌الله (ص) د ځای‌ناستی د مسئلې اهميت== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
خدای پاک د خپل وروستی پېغمبر(ص) په رسالت سره د بشر لپاره بشپړه دين تاسيس کړ.&amp;lt;ref&amp;gt;مائده:۳.&amp;lt;/ref&amp;gt; په دې بهير کي د پيغمبر(ص) د رسمي او الهي د مهمو برنامو څخه د ځان نه وروسته د امامت او خلافت د نعمت بيانول او تثبيتول و.&amp;lt;ref&amp;gt;مائده:۶۷.&amp;lt;/ref&amp;gt; او د دې مهمې موضوع لپاره په ډېرو مهالونو او ځایونو کې ډېرې هڅې تر سره کړې. بې‌شمېره روايتونه او تاريخي پېښې لکه د ثقلین حدیث، &amp;lt;ref&amp;gt;نیشابوری، حاکم محمد بن محمد، المستدرک علی الصحیحین، بیروت، دارالمعرفه، بی تا، ۳ټوک، ۱۱۰مخ.&amp;lt;/ref&amp;gt; د منزلت حديث، [&amp;lt;ref&amp;gt;نیشابوری، مسلم بن حجاج، صحیح مسلم، بیروت، دارالفکر، بی تا، ۷ټوک، ۱۲۰مخ.&amp;lt;/ref&amp;gt; د غدیر حدیث او د هغه تاریخي پیښه،&amp;lt;ref&amp;gt; ابن اثیر، اسدالغابه، تهران، اسماعیلیان، بی تا، ۵ټوک، ۲۰۵مخ.&amp;lt;/ref&amp;gt; د دوات او قلم حديث&amp;lt;ref&amp;gt;بخاری، محمد بن اسماعیل، صحیح بخاری، بیروت، دارصعب، بی تا، ۳ټوک، ۹۱مخ.&amp;lt;/ref&amp;gt; پر دې مطلب باندی د پرېکندو دليلونو څخه دي.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==د شيعيانو څخه د اهل سنت د جلا کېدو جرړې==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
يو شمېر صحابه کرامو د قرآن کريم د آيتونو پر بنسټ د رسول الله (ص) ټولې خبرې او سپارښتنې الهي وحي ګڼله&amp;lt;ref&amp;gt;نجم:۳ و ۴.&amp;lt;/ref&amp;gt; او د هغه حضرت څخه د پيروي پر وجوب باندي اعتقاد لرل.&amp;lt;ref&amp;gt;نساء:۹۵ و حشر:۷.&amp;lt;/ref&amp;gt; له همدې امله دوئ د امامت په مسئله کې د هغه د خبرو او اوامرو څخه پيروي وکړل او د اسلام پر اصل باندي پاتې شول. د مسلمانانو دغه ډله د پېغمبراکرم (ص) لخوا د علي (ع) د شيعه په نامه ونومول شوه &amp;lt;ref&amp;gt;طوسی، مصباح المتهجد، بیروت، مؤسسه فقه الشیعه، اول، ۱۴۱۱ ق، ۱۶مخ؛ متقی هندی، علی، کنز العمال، بیروت، مؤسسه الرساله، ۱۳ټوک، ۱۵۶مخ، ۳۶۴۸۳حديث.&amp;lt;/ref&amp;gt; او د پېغمبر(ص) له وفاته وروسته تر نن ورځې پورې په همدې نوم پاتې شوه.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
خو ځينو صحابه کرامو له دې اصل څخه کاږه شول او د ځای‌ناستې او خلافت په باره کې يې د رسول الله (ص) حکم ته پام ونه کړ. دوئ د پېغمبراکرم (ص) د وفات په ورځ په داسې حال کې چې علي (ع) له نورو بني هاشمو سره د پېغمبراکرم (ص) په کفن او ښخولو بوخت و، د بني ساعده په سقيفه کې راغونډ شول او له سختې شخړې او جدال نه وروسته له ابوبکر سره د خليفه په توګه بيعت وکړ&amp;lt;ref&amp;gt;بخاری، محمد بن اسماعیل، صحیح بخاری، بیروت، دارصعب، بی تا، ۲ټوک، ۲۹۱مخ.&amp;lt;/ref&amp;gt; او په دې ډول يې د اسلامي امت د حکومت او سياسي او نظامي چارو، واک يې په لاس کې ونيول. او وروسته له دې د نورو خلکو څخه په مختلفو لارو د ابوبکر لپاره بیعت واخيستل شو.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
په لومړي سر کې د مسلمانانو دغې ډلې کوم ځانګړی عنوان نه درلود، خو د عمر او ابوبکر په پیروانو مشهور و. د ابو حاتم رازي د خبرو له مخې د عثمان له مړينې وروسته د معاويه په زمانه کې دوی ته «عثمانيه» ويل کېده او د علي (ع) شيعيان په دغه وخت کې په «علويه» مشهور وو، تر څو چې د عباسيانو په زمانه کې نور د علويه او عثمانيه کليمې په کار يو نه وړل شوې او د امام علی او اهل بیت (ع) پیروان په خپل لوموړنی او اصلی نوم، یعني شیعه باندی وپېژندل شو او نورو ځان «اهل سنت» ونومول.&amp;lt;ref&amp;gt; ربانی گلپایگانی، علی، کلامی فرقې او مذهبونه، قم، د نړييز اسلامی علومو مرکز، ۱۶۸مخ.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/ref&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==د ډېرې مطالعی لپاره==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. د امام علي (ع) او خلفاوو اړيکه، رجبی، موسوی کاشمری او رهدار.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. المراجعات، شیخ شرف الدین عاملی.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3.  د انديښنو څاڅکه، دکتر محمد تیجانی.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==سرچينې==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rafiei</name></author>
	</entry>
</feed>